Torps Hembygdsförening

/lars-larsgarden-fram.jpg

AKTUELLT

 

 

/trapp.jpg

Öppet: ALLA DAGAR kl.11-17 Traditionellt café i en genuin miljö o museum 1 tr.upp.
Vi erbjuder våffla med sylt o grädde, olika pajer eller kaffe/fika!
Vill du hyra lokalen eller kanske sälja något, kontakta mig på 070-29 57 453 så ordnar vi det!


INTRESSANT

Kriget mot jämtarna 1644-1645

Kriget mellan Sverige och Danmark-Norge bröt ut 1643. Den för Jämtlands erövring avsedda hären började bli klar i december 1643. Krigsrådet Henrik Fleming blev chef med överste Hans Strijk som närmaste man. 
Såsom trupp beordrades den 13 januari 1644 fjorton kompanier Hälsingar och Västerbottningar, varje kompani om 150 man, sammanlagt 2100 man. 

Anfallet sätts igång
Vinterorganisation var genomförd och den 15 februari 1644 avgick förbandet på slädar från Stockholm. I Jämtland var vid krigsutbrottet landet förberett för försvar och i senare delen av januari 1644 fick chefen för Trondhjems regemente, Jacob Ulfeld, order att med sitt norska krigsfolk förstärkt med jämtska bönder infall och härja i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland.

Gränsdragningen mellan Sverige och Norge var här uppe mycket ofördelaktig för Sverige. Ett norskt anfall från Jämtland österut behövde endast framföras 8 mil för nå Bottenhavet och därmed stycka Sverige i två hälfter, utan annat samband än en osäkra sjöförbindelsen.
Jämtland hade i god tid bearbetats av svensk propaganda, som lovade befrielse från det danska oket och alla upptänkliga fördelar under svensk spira, men dessa försök medförde ringa resultat. I mitten av januari hade landshövdingen i Gävleborgs län, Ivar Nilsson, erhållit underrättelser om att vägarbeten var igång i Jämtland och att en norsk här på 6000 man låg klar för anfall mot Sverige.
Fleming, som tidigare fått order att ”ha ett vakande öga på fiendens aktioner i Jemptelandh och Norige” erhöll den 17 februari 1644 order och instruktioner att intaga Jämtland, Härjedalen, Särna och Idre. 
Han avreste därför den 20 februari från Stockholm till Hudiksvall. Trupperna samlades efterhand till sistnämnda stad, dit Hälsinge regementes sex kompanier om tillhopa 915 man anlände den 27 februari och omedelbart fick order att avgå till Torps socken i Medelpad, (nuvarande Fränsta med omnejd).

Den 28 februari avgick Wargs artilleri och det av landshövding Nilsson uppsatta dragonkompaniet, 100 man, mot samma plats. 
Vid Njurunda tillstötte överstelöjtnant Irving med tre Västerbottens kompanier, 345 man, under det att överste Strijk med ytterligare fem kompanier, 970 man, av samma regemente kom i marsch söderut först omkring den 1 mars.
Av Fleming utsända patruller tog bland annat prästen i Revsund i Jämtland, vilken visste berätta, att Ulfeld med 600 soldater och dragoner stod vid Gällö, där en skans uppkastats. Detta var den starkaste norska posteringen. Dessutom fanns vid Berg på gränsen till Hälsingland ett jämtskt kompani om 300 man, samt vid Fors på gränsen till Ångermanland ett kompani om 370 man.


Den 7 mars bröt Fleming upp från Torp, sedan han hade skickat dragonerna i förväg. Efter en del smärre strider nåddes Gällö bro, där Fleming först intog en befäst ställning. För att få någon klarhet i Flemings styrkeförhållanden ryckte Ulfeld den 10 mars ut på Revsundssjöns is vid sydvästra stranden. Fleming svarade med att ställa upp Hälsinge regemente, dragonerna och en avdeling ur Wargs artilleri. Någon strid blev här ej av, utan om aftonen drog sig norrmännen tillbaka till sin skans. Ulfeld, som saknade artilleri, beslöt, efter vad han nu sett, att den 11 mars dra sig tillbaka till Frösön och gav samtidigt order till kompaniet vid Berg att gå tillbaka till Brunflo…

Gammalt uttryck

Bagel=strunt, värdelöst. Baglig= fjantig. Bagligt= fjantigt. Uttrycken finns bara i Medelpad.

I våra dialektsamlingar finns bagla belagt bara från just Medelpad. Betydelsen uppges alltid som 'prata hit och dit, prata smörja, orera'. Också bagel har vi bara från Medelpad med betydelsen 'strunt(prat)'. Dessutom finns bagelarsel som kan användas om eller till en person som pratar för mycket strunt.

Att baglarna (Baglerna, norsk upprorsrörelse på 1100-talet) skulle vara ursprunget till bagla, som har en så specifik innebörd som struntpratande, är inte särskilt sannolikt. Mer troligt är att det är identiskt med det norska verbet bagla 'slæpe, ha møie med, kludre' m.fl. Det verbet anses i Alf Torps Nynorsk etymologisk ordbok vara en avledning till verbet bagga som i norska dialekter betyder 'plaga, nauva, hindra, vera til meins for'. (nauva = 'vara till men, hindra' m.m.)

Eva Thelin